| hem |
| om mig |
| stickat |
| sytt |
| vävt |
| lovikka |
| projekt |
| Präst- och diakonskjortor |
| handelsbod |
| kontakt |
| länkar |
| Kulturhuvudstadsåret 2014 |
HALSDUKAR
Vävd halsduk i 100% alpackaull. Kypertvariation vävd på 4 skaft
En lite suddig bild på en halsduk vävd i fiskbenskypert och gåsöga. Fiskbenskypert vävd i vitt ullgarn medan de röda och gröna ränderna i gåsöga är vävda med restgarner som jag köpt på Röros Tweed i Norge.
VADMAL
Nu är min vadmalsväv pådragen på varpbommen, skedning och framknytning återstår innan jag kan börja väva. Varpen är 2-trådigt svenskullgarn medan inslaget kommer att vara dubbelspolat 1-trådigt svenskullgarn och det ska vävas rutigt i tuskaft. Ett stort tack till Carina och Britta som hjälp till att få väven i vävstolen.
Nu är väven påbörjad och så här kommer rutorna att bli. Tuskaft på 4 skaft.
Tramporna uppknutna i liksidig korskypert, även kallas satinbindning eller drapp. Inslagen är restgarner i rött, blått och grönt svenskullgarn som spontanrandas i ungefär lika breda ränder.
En annan del av vadmalsväven, smala ränder i vitt och rött. Den här delen av väven blir S-spunnet i både varp och inslag.
En bild som tydligare visar korskypert.
Här är den färdigstampade vadmalen. Den är inte så hårt stampad och därför syns kypertbindningen fortfarande, ca 4 timmar stampades min vadmal totalt och krympte från 108 cm bred till ca 100 cm.
MATTOR
Jag satte upp en trasmattsväv med linnevarp och solvade i gåsöga
Matta vävd i gåsöga i lin och ull. Ullgarnet köptes på Kasthall och är egentligen ett ullgarn för röllakansmattor
Matta också i linnevarp och vävd i gåsöga. Inslaget är naturfärgad jute och den röda färgen färgades med batikfärg.
BOMULLSVÄV
Tanken var att väva halsdukar i virkgarn så jag köpte Cablé från Kinna Garn. Men tråduträkningen blev fel och helt plötsligt hade jag en varp som var 45 cm istället för 30 cm bred. Det fick beräknas om till handdukar på 55 cm bredd. När jag väl börjat väva kom jag att tänka på att kvaliten passade till min kökssoffa som saknat dyna. Och här är resultatet, en dyna och en kudde i bomullsvirkgarn med baksida av linne. Beräkningen gjordes genom att garn lindades runt en linjal och det fick bli trådantalet per cm.
Att tvätta och torka vadmal och filt
Vadmal och gamla filtar kan du ibland köpa på loppisar och secondhandaffärer och sy fina vadmals- och filtkläder. Oftast är de rejält smutsiga och känns inte så roliga att arbeta med. Men en tvätt kan gör dem fina igen.
Det lättaste är att tvätta i maskin, använd ullprogram om det finns, annars på 40 grader fin tvätt. På en del tvättmaskiner blir tvätten inte centrifugerad på finprogrammet men torktiden förkortsas avsevärt om ullen får en kort centrifugering. Använd en lång käpp eller rulle och rulla upp tyget på käppen/rullen och sträck det samtidigt så inget veck bildas. Drag ut käppen/rullen och vänd på tyget och rulla det en gång till över käppen/rullen. Rulla sedan om tyget varje dag tills det är torrt. Jag brukar använda en lös käpp som jag köpt i byggvaruhandeln och som ska sättas på krattor och det funkar bra.
Gamla militärfiltar brukar lukta lite illa när de är våta och lukten går inte bort efter en tvätt. När de torkat är de dock luktfria och har en väldigt bra kvalitet som passar utmärkt till jackor och sydda koftor. Även militärerns vadmalsjackor och byxor kan lätt sys om till andra kläder med lite trixande.
ulf larsson
vävt
Halsduk med Tunagarn i varpen och flamfärgar grått ullgarn i insslaget, de blå ränderna är också Tunagarn. Kypertbindning med inslagseffekt på 4 skaft.
Samma varp som i halsduken ovan men med tramporna uppknutna i tretrampsväv.
Den här halsduken i gåsöga är vävd helt med växtfärgade ullgarner. Det blå-lila garnet är färgat med röd och bå bresilja och det gröna garner är färgat med växter och löv som jag plockade runt vadmalsstampen. Det fanns rönnlöv, björklöv och grambarr, dessutom fler växter som jag tyvärr inte kommer ihåg. Jag ta också dit en påse med torkade eklöv
Vadmal
En vadmalsväv är i stort sett en tunn ylleväv som sedan stampas eller valkas. Ett av vadmalens kännetecken är att ena trådraken är S-spunnen och den andra Z-spunnen. Jag varpade med 2-trådigt svenskullgarn som alltid är S-spunnet och vävde med dubbelspolat entrådigt garn som alltid är Z-spunnet. På så sätt fick jag totalt lika många trådar som om jag skulle vävt med 2-trådigt garn men ändå med olika tvinning i varp och inslag. Jag gjorde min väv rutig för att gå variation i väven. Stadkanten varpades med 6 trådar 2-trådigt restgarn och jag använde ett rött garn i 25% getragg och 75% ull.
Vävsedel
vävslag: tuskaft på 4 skaft, omknytning senare till liksidig kypert
varp: 2-tr. Svenskullgarn 3000 m/ kilo gar, ca 25 gr rött 2-tr. restgarntill 6 stadtrådar i var sida
inslag: dubbelspolat 1-tr. Svenskullgarn 6000 m/kilo garn
sked: 45/10 1 tr i solv 1 i rör
inslagstäthet: ca 4,5 trådar/cm
skedbredd:114,5 cm
färdig bredd: ca 110 cm, använd vävspännare för bra resultat
antal trådar: 516 trådar vaarav 12 trådar i rött restgarn
Om du varpar med ullgarn kan du behöva göra flera varpflätor beroende på vilken varpställning du har. Jag varpade på en bordvarpa och varpade varje rand för sig och hade alltså 12 varpflätor vid pådragning.
Om du istället vill väva en filt och lämna till filtberedning bör du göra den lite bredare och lägga till en eller två grå ränder i varpen. Om du vill ha frans på filten så väver du ca 7 cm och lämnar så mycket varp som du vill ha lång frans i var sida, avsluta filten med att väva ca 7 cm. De små vävlängderna i början och slutet är för att tyget ska kunna fästas när det bereds. Väx varje filt så lång du vill ha dem eller ca 2 meter. Om du vill ha tvinnande fransar som bereds i filtberedningen så bör du göra det redan i vävstolen, kolla i vävlitteraruren hur man gör.
Varpordning:
|
Rött restgarn |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
12 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Ljusgrått |
|
42 |
|
42 |
|
42 |
|
42 |
|
42 |
|
42 |
|
|
252 |
|
Mörkgrått |
|
|
42 |
|
42 |
|
42 |
|
42 |
|
42 |
|
42 |
|
252 |
Garnåtgång varp: ca 1,2 kg
Garnåtgång inslag: ungefär lika mycket som varpåtgång om du väver hela väven rutig
Solvordning och trampuppknytning
|
|
|
|
X |
|
|
|
X |
|
X K D |
|
|
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
|
X |
|
|
|
X |
|
K D |
|
X |
| |
|
|
X |
|
|
|
X |
|
|
X |
K D |
K D |
| |
|
X |
|
|
|
X |
|
|
|
|
|
X K D |
D |
X=tuskaft
K=liksidig kypert
D=liksisdig korskypert; drapp
Inslagsordning
5 cm med rött restgarn
10 cm med ljusgrått
10 cm med mörkgrått, fortsätt varva ljus- och mörkgrått och avsluta med 5 cm rött restgarn.
Jag slog också in 2 inslag med rött garn mellan varje grå rand i en del av väven.
|
Vävlängd: 5 meter Krympning 10%: 0,5 meter Prov: 0,2 meter Total vävlängd: 5,7 meter |
Vävlängd: 5,7 meter invävning 10%: ≈ 0,6 meter Effsingar: 0.4 meter Framknytning: 0,2 meter Total varplängd: ≈ 7 meter anpassa längden till varpställningen |
Förskedsberäkning
sked 45/10 varpat med ett lang = 1 lang i vart annat rör
Stampning:
Om du inte har tillgång till en stamp kan du höra av dig till Ullkraft AB i Bjurholm. Om du inte vill stampa kan du även lämna till filtberedning hos Ullkraft. En länk finns under fliken "om mig". Om du stampar till vadmal får du bättre resultat om du spinner inslgasgarnet själv av ull från svenska allmogefår och antingen spinner tunnt garn som du dubbelspolar eller en kraftigare tråd och har enkelspolat i inslaget. Det behöver i så fall inte vara så jämnt spunnet utan kan gärna ha lite dräll.Varpgarn måste man vara en van spinnare för att spinna och få det starkt nog. Om du ändå vill försöka ska du vara noga med skarven när du byter ullkatt. Att använda Svenskullgarn innebär att man måste stampa längre för att ylleväven ska filta.
Här ligger ylletyget i stamphoarna och stampas av stamstockarna. Med jämna mellanrum hälls vatten från bäcken över tyget för att hålla det fuktigt. Man bör ha hoarna fulla med tyger och blir det inte fullt får man fylla upp med gamla filtar eller trasmattor.
Det färdigstampade tyget sträcks och rullas
Här är tyget sträckt och rullat. Tyget rullas om varje dag tills tyget är helt torrt och det tar ca 1-2 veckor att få det torrt.
Andra sätt att stampa vadmal
Det finns en mängd olika sätt att valka ylletyg och ofta är det kulturellt bundet hir man gör. I vissa delar av vällden läggs ylletyget i ett stort fat som i sin tur läggs i en fors. Vattnets tyngd gör samma arbete som stampstockarna. Det sägs att i andra delar kastas tyget mot en klippa och på så sätt behandlas tyget mekaniskt.
Om man inte har tillgång till stamp men vill prova att stampa i liten skala kan man prova att göra som man gjorde innan vattenstamparna kom på medeltiden. Man tar och fotstampar och då kan man även stampa mindre tygstycken.
Fukta tyget ordentligt i medelljummet vatten, varmt men inte hett. Vecka ihop tyget. Lägg det blöta tyget i ett stort tråg/balja och fyll på med vatten så att tyget är blött men inte så att det skvalpar runt vatten. Ställ dig nu barfota i karet och börja trampa på tyget. Trampningen bör pågå i ca 8 timmar för att bli tillräckligt stampat, fyll på med mer vatten om det behövs och vecka om tyget med jämna mellanrum. Häll ev. lite såpa i vattnet.
Hur lång tid det tar att stampa beror i hög grad på vilken ull tyget är vävt av och hur tyget är vävt. De svenska lantraserna tar kortare tid att stampa än många fårraser som är mer avlade på. Det är en stor fördel om väven inte är för tät vävd. Därför bör man väva någon av kypertbindningarna för trädarna inte är så tätt bundna. De flesta riktigt gamla ylletygerna är vävda i treskaftskypert. Om ullgarnet inte är tvättat kommer ullen att väven att tvätta sig själv eftersom urin och ullfett, lanilin, som finns kvar i ullen kommer att bilda såpa. Förr tvättade man fåren innan klippning och det berättas att fåren blev vitare och vitare ju fler får som vandrat genom badvattnat.
Det är inte så ofta som det faktiskt lönar sig att väva själv. Ostampat vadmalstyg finns att köpa men om du väver ditt egna ylletyg så kostar det en bråkdel av vad det ksotar i handeln.
Design och beräkning: Ulf Larsson
En något suddig bild på en tunn matta vävd i 4-skaftad kypert med bomullsvarp. Inslagen gjordes med svenskullgarn i olika grovlekar
Matta i linmattvarp och hamparep och väd i gåsöga, den blå färgen handfärgad med batikfärger
Bindningar
På Textilmuseét i Borås köpte jag en förteckning över vävar som finns inventerade i Västra Götaland. Där finns några solvordningar som jag gärna skulle vilja se uppvävda. För den vävintresserade har jag här gjort en beskrivning och om du har vävt dem skulle jag mer än gärna vilja se dem. Det här är exempel på att handvävda beklädnadstyger fortfarande vävdes en bit in på 1900-talet där man hade långt till de industriellt vävda tygerna. Det roliga är variationen på 4-5 skaft och 4 trampor som är så stor.
Gurka väv
Gurkaväv Inredning Trampordning X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 1 solvrapport som upprepas Tramp-uppknytning X X X X X X X X X X X X X X
Den här väven kommer från Dalsland och inventerades i början på förra seklet. texten säger att den kallades gurkaväv och gav en smalrandigt väv lämplig för beklädnadstyg. Ett annat namn är Tröjtyg för samma väv.
Pärl väv
Pärlväv Inredning Trampordning X X X X X X X X X X X X O X X X X X X O X X X X X X X X X X X X X X X X X X O X X X X X X O X X X X X X Solv Trampor O X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 1 solvrapport som upprepas O 6 trådar i solv och rör X 1 tråd i solv och 2 i rör
Den här väven kommer från Norra Älvsborgs museum i Vänersborg. Enligt vävnotan ska den vävas på sked 60/10 med 2 trådar i rör. Orginalfärgen är blå trådar och röda trådar i pärlorna. eftersom de röda trådarna är fler och tätare kommer de att lägga sig som pärlor. Jag tror att det kan vara en fördel om pärltrådarna är av lite tunnar garn än de blå. Orginalväven är av bomull.
Källa:
Goliger Eva: Tygprovsamling, Göteborgs och Bohus län- Älvsborgs län, Norma bokförlag, Borås 1984